Men det är mer än bara fasaden som
är sig olik. Den nya byggnaden är
betydligt större än sin föregångare.
Här har alla delar fått en mer välbehövlig
plats, incheckning, säkerhetskontroll, tull,
passkontroll, bagagelastning, avgångs- och
ankomsthall, har alla blivit större och modernare.
Men det är framförallt i entrén som den
största skillnaden från förr märks. Här ınns det
nu möjlighet att sitta ner för en ıka eller för att
jobba en stund innan man går igenom säkerhetskontrollen,
en möjlighet som inte fanns i
den gamla byggnaden.
Ut mot landningsbanan ınns det nya och specialgjorda,
ljudisolerade fönster som skapar en
häftig utsikt över fiygplanen. En hörna av hallen
är öronmärkt för en taxfree-butik.
– Men den väntar vi med att öppna tills fiyg- och
chartertraıken är mer utbredd, berättar Anette
Holmgren, Aƒärsutvecklare på fiygplatsen.
Landningsbanan har blivit bredare, från 40 till 45
meter, och detta för att fortsätta kunna ta emot
större fiygplan. Det är dels en investering för
framtiden men även för att kunna ta emot icke
kommersiella fiygplan, som till exempel olika
former av sjö- och räddningsplan, såväl som
militära fiygplan. De nya landningsbanorna kan
också ta emot en jätte som Airbus och därmed
kan Halmstad City Airport agera reservbana åt
Landvetter när fiygplan av olika anledningar
inte kan eller får landa där.
Flygplatsen är ombyggd helt i linje med kommunens
mål och krav på en grönare fiygplats
och här är vi i framkant, menar Anette. Ända
sedan renoveringen startade har ambitionen
varit att bli Sveriges grönaste fiygplats. Något
som Halmstad City Airport arbetar hårt för.
I dag är till exempel alla markfordon, som
används i den dagliga verksamheten, 100% fos-
silfria. På den nybyggda fiygplatsbyggnaden har
det precis installerats solcellspaneler på taket
för egenproduktion av el.
– En annan grön satsning på fiygplatsen är den
på biofiygbränsle, vi erbjuder fiygbolagen en
högre inblandning av Biojetfuel för alla fiyg
som väljer att tanka hos oss, fortsätter Anette.
– Det ligger helt i linje med vad både kommunen
och samhället i stort satsar på. Flygandet
har fått mycket kritik för att vara den största
miljöboven, vilket ej är fallet, menar Anette och
fortsätter: Här arbetar hela fiygindustrin målinriktat
för att göra sitt och för att minska på
utsläppen av CO2 och arbeta grönare.
En omstridd debatt bland halmstadsborna har
alltid varit fiygplatsens existens, den relativa
närheten till de så kallade storflygplatserna i
Malmö, Köpenhamn och i Göteborg har länge
präglat debatten mot att icke vara. Men Anette
menar att Halmstad City Airport är viktig för
närmiljön och den värld vi lever i idag, och inte
minst är fiygplatsen viktig sett från samhällsnyttan
med sjöräddning, ambulansfiyg och
polisfiyg, etcetera.
– I dag lever folk aktiva och innehållsrika liv,
både privat och professionellt, där livspusslet
ska gå ihop och vi värderar vår tid på ett helt
annat sätt än vad vi gjorde för bara några år
sedan. Därför uppskattar vi närhet till saker och
ting. Vidare reser vi mycket mer nu än vad vi
gjorde för 10–15 år sedan, både privat och med
jobbet och vi lever i en globaliserad värld. Så
slipper man lägga en halv, eller kanske nästan
en hel arbetsdag, på att ta sig från bostaden eller
jobbet till fiygplatsen och vara på plats i god
tid innan planets avgång, Det värderas högt av
många, avslutar Anette.