Den andra sidan av ekologiskt

Det finns alltid två sidor på ett mynt, likadant är det med ekologisk mat.

Trots att vi sägs leva i landet mellanmjölk, så anser Annika Svensson att debatten om ekologiskt är alldeles för ensidig.

Annika bor i Eldsberga utanför Halmstad, hon är utbildad molekylärbiolog och har jobbat med växtförädling. Just nu är hon föräldraledig och engagerar sig i debatten om ekologisk mat samt läser mycket forskning på området. Hon vill lyfta fram att det finns många negativa faktorer med ekologisk mat som de flesta människor inte känner till.

– Den största nackdelen med ekologiskt är helt enkelt att den ger sämre avkastning. Om man tittar på den svenska potatisen så ger det ekologiska jordbruket bara 50 % av skörden, vilket innebär att vi måste odla upp dubbelt så mycket mark för att få den mängd mat vi behöver, berättar Annika.

Hon ifrågasätter därför om det är försvarbart att odla upp så pass mycket mer mark då den ekologiska odlingen ger ut mycket större kväveläckage per ton.

– Man måste ogräsharva i en större mängd, vilket istället leder till att man släpper ut mer avgaser än konventionellt jordbruk.

Den negativa debatten om det konventionella jordbrukets bekämpningsmedel måste därför sättas i relation med de negativa faktorer den ekologiska odlingen har.

En stor anledning till att allt fler människor väljer ekologiskt är att man vill undvika mat som har blivit besprutad med gifter. Men Annika menar att man måste sätta saker i rätt proportion.

– På ekologiska grödor använder man inte bekämpningsmedel, men däremot mot svampangrepp. I t.ex. ekologiska vindruvor så används kopparsalter som påverkar livet i jorden. Man bör tänka på att naturliga gifter är ju inte mindre giftiga bara för att de är naturliga – folk äter inte flugsvamp, hur naturligt det än är. Däremot kan man dricka ett glas vin mitt i veckan, vilket om man ska vara ärlig, även det är ett gift som kan vara farligt för människokroppen.

Annika lyfter även fram det konventionella jordbrukets utveckling. Om man tittar 20 år tillbaka i tiden så används inte bekämpningsmedel på samma sätt idag, dessutom finns det en hård kemikalieinspektion i Sverige som kontrollerar alla nya bekämpningsmedel som kommer ut.

– Tekniken inom jordbruket har ju inte stått still, om man jämför med sin dator eller mobiltelefon så har ju mycket hänt bara de senaste femton åren.

Grundtanken med ekologiskt är att det ska vara ett jordbruk med ett naturligt kretslopp, men enligt Annika är detta inte fallet då de flesta köper in utsäde och gödsel från konventionella gårdar. Annika ifrågasätter att de trots det får kallas ekologiskt och hon menar att konsumenten på så sätt blir lurad.

– Det som jag tycker är det viktigaste i den här frågan är att människor måste förstå att det ekologiska jordbruket inte är ett kretslopp, de klarar sig inte utan de konventionella bönderna. Istället är det affärerna som tjänar på ekologiskt – inte bönderna och inte konsumenterna.

Annika anser ändå att det ska finnas ekologisk mat för de som verkligen vill ha det och påpekar att det inte är alla ekologiska grödor som ger mindre avkastning. Men hon tycker att den ekologiska maten överlag har alldeles för många nackdelar som människor inte är medvetna om. Enligt Annika är det bästa man kan göra för människan och miljön att försöka äta säsongsbetonat och svenskt.

– Svensk mat ger skatteinkomst och arbetstillfällen, dessutom har vi en bra restriktiv djurlagstiftning, ingen salmonella och låg antibiotikaanvändning.

Stina Blomstrand