Fuck Jante!

Ibland vrider han upp volymen och knäcker en öl av ren glädje. Ibland tar han fram gitarren, inspirerad till att skapa. Ibland tappar han självförtroende totalt och svär att aldrig lyfta den där gitarren igen. Eller så sätter han sig ner, med tårar i ögonen, och låter vartenda ord sjunka in. Det är så det går till när Ulf ”Uffe” Nilsson hör en jävligt bra låt. Snart är det kanske hans musik som framkallar samma känslor hos dig, när han släpper nya plattan senare i år. Mycket tack vare att han gav fingret åt Jante och tog chansen.

Vamé träffar Uffe när han är på tillfälligt besök i sin gamla hemstad Halmstad. Han är nyligen hemkommen från en USA-vistelse i Nashville och Los Angeles där han skrivit och spelat in tre nya låtar, som nu ska mixas av musikproducenten och tillika Halmstadsprofilen Staffan Karlsson.

I bagaget har han sin platta, Little By Little, från 2013, vars titelspår sålt platina, och EP:n The Continuation 1/2 från 2015.

Uffe växte upp på Nyhem, i östra Halmstad, alltid omgiven av musik. När han var 11år startade han sitt första band ihop med en kompis. Kompet bestod av entons-noter på en elorgel. Under tonåren avancerade bandkonstellationen och Baltazar Band skapades. De skulle ta världen med storm. Det var så självklart. Fast deras demos fick inte den respons som de förväntat sig, och studenten blev till slut spiken i kistan som gjorde att bandmedlemmarna splittrades. Här börjar Uffes ”nomadliv” som han själv uttrycker det.

– Jag jobbade först ett tag, och sedan tänkte jag bli vuxen genom att läsa upp mina betyg på Komvux. Men ganska snart tröttnade jag på allt och drog.

Uffe har säsongarbetat i Sälen, på Cypern och på Mallis. Han har rensat fisk i Norge samt bott och jobbat i Göteborg, Malmö, Stockholm och till slut i Gävle.

– Gävle är rätt så likt Halmstad, i atmosfär och så. Det är också en kuststad, även om det är på fel kust, säger han och skrattar. Min bror, som är restaurangchef på Hummër i Halmstad idag, hade en restaurang i Gävle då, så det kändes bra att flytta dit.

Men att det var på hans brors restaurang som hans senaste äventyr skulle ta fart, det hade han nog inte kunna ana.

Under flera år fick han utlopp för sin musikalitet genom att uppträda på scen som underhållare på Mallorca och senare, väl tillbaka i Sverige igen, genom att köra krogshower på Wallmans. Han fick sjunga och kunde leva på det. Men han var ändå inte riktigt nöjd. Han levde inte drömmen. Genom att sjunga andras låtar tappade han gnistan vad gäller att skriva egna. När inspirationen till skrivandet så sakteligen börja komma tillbaka gjorde han därför ett medvetet val. Det var dags att satsa.

– Jag tänkte inte vaka upp som 70-åring och inse att jag aldrig ens försökt. Jag har jobbat inom restaurang, städat trappor och sålt kläder, så det finns alltid nåt jag kan göra om allt går åt pipan, säger han.

Två år senare står han som vinnare i The Voice Sverige, släpper soloalbum och ger sig ut på turné. Ytterligare något år senare sitter han på brorsans restaurang ihop med en polare, Martin Dahl, som också han kommer från Halmstad. Martin säger: Kommer du ihåg Sami Rusani? Han bor i LA nu och håller på med musik, han är nån manager eller nåt. Ni två borde snacka. Jag ringer honom!

Här kunde allt ha tagit stopp om Jante hade fått bestämma.

– Min första tanke var ”nej, ring inte!”. Du vet, man har en liten Jante i sig som säger, ”nej, men inte ska väl jag?” Jag och Sami hade visserligen bott på samma gata och gått i samma klass men vi hade inte snackat på över 20 år. Han bryr sig väl inte om vad jag gör? Men så tänkte jag, varför inte? Vad har jag att förlora?

Så Martin ringde: Hej, Sami. Kommer du ihåg Uffe Nilsson? Han håller på med musik och grejer, ni två borde snacka.

– Sami får några länkar på vad jag gjort tidigare. Vi kommer fram till att göra nåt ihop. Några månader sitter jag på ett plan på väg till Nashville för att jobba ihop med Sami och Matt Hyde, en grammy-vinnande producent som jobbat med Deftones och Monster Magnet för att nämna några, och vars producerade plattor jag har i min egen skivsamling. Det känns overkligt och jag inser att det är nu mina drömmar går i uppfyllelse, säger Uffe med ett leende.

Som ett stort fan av amerikansk rock får han chansen att få till det rätta soundet under inspelningsdagarna i USA. Ett sound som han sen tar med sig hem till Sverige och Halmstad för att även lägga på en svensk prägel. På så sätt får han det bästa av två världar. Han tycker att han med de nya låtarna har hittat hem i sitt sound. Han går tillbaka till sina rötter fast i en uppdaterad version, som en Uffe 2.0. En Uffe som tar för sig och säger Fuck Jante!

Ulf ”Uffe” Nilsson

Familj: Gift med Linda Varg och har en Dogo Canario som heter Lillen.

Aktuell med: Akustisk sommarturné med frun Linda och ny platta i höst

Bästa drycken att svalka sig med: En GT eller en kall bira

Bästa resmålet: Bohuslän och Mallorca

Bästa låt: Red Light med Jonny Lang

Text: Amanda Hajney