I huvudet på…

I huvudet på…
Christopher Svarvar – Golfproffs och Golftränare.
Christopher tog sitt gröna kort som 12-åring och blev golfproffs 1993. Han har tidigare varit golftränare på Tylösands GK, Sisjö GK och World of Golf men är numera golftränare på Strandtorp GK och Vilshärads Golfbana.

Det är bara några år kvar sen har jag varit Golftänare i 20 år. Golftränare, instruktör, utbildare, lärare, coach eller doktor eller vad nu folk kallar en för. För mig spelar det kanske inte så stor roll vad jag har för titel. Jag tycker fortfarande efter alla år det är lika kul att åka till golfbanan och klä på sig jobbtröjan.

Det är nästan också 20 år sedan jag la ner min aktiva men korta karriär som spelande golfproffs. De åren jag hade drömmar om att slå igenom och äntra de stora scenerna. Jag hade kanske stora drömmar men det tror jag alla någon gång har haft eller kanske fortfarande har.

Jag pratar gärna om de goda minnena jag kommer ihåg. Sällan nämner jag de många nederlag som jag faktiskt har fått genomlida. Jag har faktiskt vunnit några tävlingar, kanske inte på de stora scenerna, men jag har vunnit. Jag har också kommit sist i tävlingar, det har jag. De tävlingarna du mår dåligt av men aldrig nämner. Troligen har jag förträngt och glömt bort de stunderna. Finns ingen anledning att komma ihåg. Att jag överhuvudtaget varit där.

Men så kan jag komma ihåg den perfekta rundan jag gjorde för hur många år sedan som helst. Vilken klubba jag slog och hur långt det var kvar till hålet. Det perfekta slaget, var den landade och vilken siffra jag fick skriva på scorekortet.  Vilket väder det var och t.o.m vad jag hade på mig. DET kan jag komma ihåg.

Jag får ofta höra det perfekta slaget som någon har slagit. Den bästa rundan som han eller hon har gjort. Det får jag höra när jag är på golfbanan på mitt jobb. Men lika ofta för jag höra om de smärre katastroferna som har dykt upp under rundan. För mig som tränare eller vad jag nu har för roll. Jag kanske är en coach för någon och doktor för någon annan. Jag lyssnar mer än gärna på alla rundor oavsett om det var det bästa som hänt eller om det var om den där katastrofen med 8 bollar i sjön på åttonde hålet. Jag tycker det är lika intressent och underhållande att lyssna på. Oftast får jag många rundor berättade med en sån inlevelse så jag tror till slut att det är jag själv som varit ute och spelat.  Inte för att jag kan se mig själv slå 8 bollar i en sjö men kanske sänkt den där långputten på trean.

Jag som är totalt biten i golf vill ut imorgon igen och spela den där perfekta rundan som jag trodde skulle komma förra gången. Sen om det är en ren önskedröm eller om det finns nån verklighetsförankring i det? Det vet jag inte! Det är väl kanske det som driver mig till ibland vansinne. Men det jag vet är att om jag tränar på mitt spel så ökar chansen lite grann till bättre spel. Jag åker ut till golfbanan och ställer mig på puttinggreen och gör mina övningar. Tränar på siktet och gör de där långputtsövningarna. Även om jag ibland kan tycka det är tråkigt att gå ner i bunkern vet jag att det gör nytta. Till slut kanske jag tycker det är roligt i bunkern för jag kommer på hur jag ska göra.

Jag försöker intala mig att alla slag i golf är roliga att slå. Jag tror då att det blir lättare att spela den där rundan som jag letar efter. Tänk att få slå det där perfekta bunkerslaget som stannar 1 dm från hålet, att slå den där långputten från 12 meter som faktiskt gick i.

När jag nu får träffa golfarna som hänger på golfbanan. När jag nu får höra den där rundan då allt gick bra, eller den där rundan då allt gick fel. När jag ser i ögonen vilken upplevelse som berättas. Den där rundan, det där hålet, det slaget och om hur de gjorde en birdie. I mitt jobb är det en förmån att få hjälpa den där golfaren att hitta de där slagen. Ge några tips om hur ett bunkerslag kan slås. Få stå tillsammans på rangen och leta efter en lösning till det där slaget som saknas. Att få se glädjen i ögonen och glädjeropen som dyker upp då och då. Ibland kanske det tar en hel lektion för att hitta det där slaget. Ibland tar det 10 bollar att hitta det. Det där sökandet tar ibland tid.

När jag själv är elev och när jag själv står och tränar på det där slaget. Då gör det inget att det kommer en halv hink med skitslag. För när det perfekta slaget kommer! När tekniken faller på plats. Det slaget som jag letar efter. När det kommer, wow vilken känsla… Nu har jag knäckt koden! Stenson och Company nu kommer jag. Den känslan är värd all tid och alla skitslag. För när den kommer så vet jag att jag kan göra det. Ibland kommer det flera slag på raken. Det kan sitta i en hel runda. Det är den jag letar efter. Det gäller att njuta så länge det varar. För imorgon är en annan dag.

Namn: Christopher Svarvar
Ålder: 44 år
Familj: Golftokig dotter, Kajsalotta 12 år
Yrke: PGA Club Professional