Mot högt satta mål

134

En liten vindruva på en vinstock som böljar i vinden. Sol som får den att mogna för att sedan plockas för att bli vin. På halländska Ästad Vingård har man högt satta mål och visioner. Tankar som många säkert tyckte var helt galna när de första gången presenterades – nu några år senare vajar 15 000 vinstockar på markerna runt vineriet på familjegården som valde att gå sin egna vägar. Inspirerad av fadern Rolfs vilda idéer driver de tre syskonen Linda, Mattias och Daniel andan vidare.
När föräldrarna tog över gården 1985 så valde man att satsa på ekologisk odling vilket idag känns naturligt men som då var något ovanligt. Man skapade barnaktiviteter som sedan kom att utvecklas till gårdens stora succé: ”Fångarna på gården”, där grupper kunde tävla mot varandra i att smida en skruvmejsel, köra skottkärra på en spång eller lösa tankenötter. 
 – Det var på 90-talet som ”Fångarna på fortet” var populärt så tankarna föddes om vårt egna ”Fångarna på gården”, vilket lett till att vi breddat utbudet på aktiviteter ännu mer och som har mynnat ut i det samlingsnamn som vi nu kallar för Grönbetet, säger Kristian Sahlberg på Ästad Vingård.
Grönbetet är lantliga aktiviteter som anpassats för konferensgäster, svensexor, möhippor eller familjer. Konceptet utgår från någon form av traditionellt bondeliv som har kryddats med lite roliga aktiviteter.

Så småningom växte det fram en spaanläggning på familjegården med olika former av bastu med tillhörande bad. Hotell byggdes och restaurang adderades till upplevelsen på gården och 2011 sattes de första vinrankorna. Året därpå stod Vinhuset klart. En byggnad i sten med slottskänsla.
När de olika delarna växte fram med fler hotellrum, en ny inomhus-spaanläggning och större vinskördar, var det dags att dela på verksamheterna – den avslappnande romantiska delen och den mer aktiva, alltså Grönbetet.

En annan populär aktivitet på Grönbetet är gårdens höghöjdsbana, där deltagarna tävlar mer mot sig själva och sin inre rädsla för höga höjder.
Vamés redaktion testade på denna utmaning och fick förse sig med hjälmar och säkerhetsselar under ledning av instruktören Helena Bonebjär. Med elektroniska säkerhetsöglor fick vi lära oss att koppla på och av öglorna på en säkerhetsvajer innan det bar ut på banan.
– Vi är nu i vår gamla silos som vi använde under jordbrukstiden och här har vi alltså byggt en höghöjdsbana inomhus. Här ska man ta sig över tretton olika hinder på högre och högre nivåer hela tiden, instruerar Helena Bonebjär.
Banan är indelad i tre delar så de som klättrar kan välja att gå av på någon av nivåerna eller fortsätta att utmana sig själv. På slacka rep, smala bjälkar, hängbroar och balans på toppen av vingliga stockar – ja, så flyttar vi oss framåt mot nya mål. På ett ställe ska vi ta ett hopp på en och en halv meter, vilket inte är något problem nere på marken, men 12 meter upp så går tankarna på högvarv. 
 – Detta blir en personlig utmaning där man ska våga ta sig över dessa hinder och tackla dem på bästa sätt och se hur man ska ta sig till andra sidan, berättar Helena Bonebjär.
Det är vanligt med deltagare som bestämt sig i förväg för att de bara kommer klara av en viss nivå, men så när de väl är där, väljer de flesta att flytta sina mål mot nya höjder.
 – När de väl kommer till den där grinden så känner de flesta att de vill utmana sig själva lite mer och så är man väldigt nöjd med sig själv när man når toppen, säger Helena Bonebjär. 

Väl uppe så har vi deltagare nått nocken i den gamla silon, och där är det hela 15 meter ner till betonggolvet under. Här väntar en skybar med utsikt över hela vingården och spa-anläggningen. Vill man fortsätta att utmana sig ytterligare, så kan man ta en zipline på 250 meter ner till marknivån igen, men vi stannar nog kvar här och njuter av utsikten ett tag till istället.
Text: Fredrik Almryd
Foto: Viktor Dunér

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här