Musik & deckarvåld från Falkenberg

Ibland krävs det en vanlig uppväxt, i en vanlig familj, i ett vanligt samhälle, för att hitta inspirationen till att skapa något unikt.

Carl-Johan Vallgren föddes i Linköping, men växte upp i Skogstorp, strax utanför Falkenberg. Där utvecklades han till en drömmare i ett fridfullt villaområde tillsammans med mamma, pappa och två systrar. Han var ung när han upptäckte sin stora passion – böckerna. Till en början läste han dem bara, men snart började han även skriva.

– Skogstorp var den perfekta myllan för författarskapet. Det var väldigt tryggt och väldigt tråkigt. Sådana omständigheter är bra för fantasin. Litteraturen passade mig därför som handen i handsken. Både som läsare och författare är man ju en slags upptäcktsresande. Det var alltså det snabbaste och enklaste viset att lämna Skogstorp för ett tag; i fantasin, säger han.

Några författarskolor fanns inte på den tiden när Carl-Johan började skriva. Sin första bok, ”Nomaderna” från 1987, skrev han utan någon som helst koll på verktygen. Han tror själv att det handlade mer om tur än skicklighet att han lyckades bli klar med boken och dessutom få den utgiven.

– Att boken blev tryckt boostade naturligtvis mitt självförtroende. Sedan lär man sig från sina misstag. Erfarenheterna och verktygen blir fler och bättre, säger han.

Under 1990-talet bodde han i Berlin, något som i sig inspirerade till ett bättre skrivande då han anser att det ändrade hela hans världsbild och förlöste honom i hans författarskap. Det är också i Berlin som Carl-Johans hittills största boksuccé är skriven, ”Den vidunderliga kärlekens historia” från 2002. Romanen vann Augustpriset samma år och har blivit översatt till 30 olika språk. Det var i samband med att han skulle promota boken i Stockholm som han successivt började flytta tillbaka till Sverige. Det blev så många resor att han till slut tyckte det var lika bra att ha sin bas här. Han har bott i Stockholm sedan dess.

Carl-Johan betraktar sig själv först och främst som författare, även om han gjort en del andra saker vid sidan av. Musiken till exempel. Sju album har det hunnit bli, trots att musiken till en början bara var en kul hobby. Fast det har varit tyst på musikfronten sedan 2010 då senaste plattan, Nattbok, släpptes. Helt tyst faktiskt. Det är knappt att han ens lyssnar på musik i dagsläget, eftersom han känner att det stör hans skrivande.

– Musiken ligger i träda just nu. Men jag kanske slänger på mig hatten och ger mig ut på en turné när jag är 70 år, i sann Leonard Cohen-anda!

Hur skiljer sig då låtskrivandet mot bokskrivandet? Det är givet att det går åt fler ord att beskriva en historia i en bok som tar åtskilliga timmar mer att läsa jämfört med en låt som är över på några minuter, men kan de inspirera varandra? Carl-Johan anser att det handlar om olika konstformer.

– Låtskrivandets konst består av att försöka göra ett koncentrat av en berättelse. Romaner däremot, kräver utvikningar, stickspår och större utrymme, säger han.

Han tycker också att vissa idéer helt enkelt låter sig uttryckas bättre i en låt på tre eller fyra minuter. Men visst kan de inspirera varandra ibland ändå, i alla fall i Carl-Johans skapelser.

– Min roman ”Dokument rörande spelaren Rubashov” har sina rötter i en låt jag spelade in på mitt första album ”Klädpoker med Djävulen”.

För tillfället har romanen bytts ut mot deckare, men övergången var inte helt enkel.

– Genom att låtsas att jag är någon annan, blir det enklare att skriva, förklarar han på frågan varför han skriver sina deckare under sitt alias Lucifer.

När man, likt Carl-Johan, anser sig var helt talanglös på alla områden som inte är kreativa, håller man sig kanske enklast till det man vet bäst. Därför har Carl-Johan många litterära projekt planerade. Men när tid finns hade det varit kul att även prova på det här med film.

– Jag har snackat lite löst med Jesper Ganslandt (regissör och filmskapare, också från Falkenberg), om att det hade varit kul att göra ett samarbete ihop någon gång. Men jag vet inte när det skulle bli, säger han.

Det är helt enkelt skrivandet som står i centrum. Det är det som är roligast. Nya bokidéer kommer när han minst anar det. Carl-Johan brukar invänta dem tålmodigt, likt en jägare. När den rätta idén blir synbar är det bara att hugga tag i den och utveckla den. Han anser att romanen är den ultimata farkosten för en berättelse, den slår alla andra konstformer. Allt man behöver är papper och penna, tålamod och tid, sedan kan man skapa de mest fantastiska världarna och specialeffekterna som skulle kosta multum att få till i Hollywood.

 

Aktuell med: Pocketversionen av ”Svinen”. Andra boken i den planerade trilogin om Danny Katz.

Kuriosa 1: Under sin tid i Berlin blev han typecastad till att spela en kokainmissbrukande nattklubbsägare som drogs till unga tjejer. Han tyckte det var lite provocerande, men spelade ändå rollen.

Kuriosa 2: I slutet på 1970-talet blev han Hallandsmästare i Grekisk-Romersk stil i brottning i 32-kilosklassen.

Tips till dig som vill skriva: Ett bra tips är att läsa, se hur andra författare gör, att lära sig av mästarna tills man hittar sin egen stil och sina egna berättelser. Och att skriva om, inte en gång, utan fem, tio, tjugo gånger tills man är nöjd.

Text: Amanda Hajney