Oskarström – från noll till hundra på 9 månader

Ja, ni vet hur det är med historia. Det är stor tvekan. Man vet inte hundra procent. Det var ju trots allt ganska länge sedan. Fast, det finns undantag. Saker som faktiskt har en tydlig och klar början. Som i Oskarström.

Oskarström föddes 1 april 1890 efter nio månaders graviditet (befruktningen skedde 28 juni 1889). Jo, detta är så sant som det kan bli! Dessförinnan fanns inte orten på kartan, och sedan dess har den funnits och blomstrat en mil från Halmstad uppströms Nissan. Vad var det egentligen som hände?

Jo, så här gick det till: 1888 förändrades Sveriges tullpolitik. Man ville värna den inhemska produktionen, och en åtgärd var att höja skatten på färdiga juteprodukter. Det dominerande sättet att frakta gods var att lägga dem i jutesäckar, och nu blev dessa dyrare i landet. Företag med handel som inkomst fick en ny faktor att laborera med. Men, vänta? Tullen gäller ju säckar, inte jute i sig? Hur skulle det vara om vi importerar jute, och tillverkar säckarna i Sverige? Sagt och gjort. Nu gällde det att hitta en plats med energiförsörjning och bra kommunikationer. Man fann en fors mellan Enslöv och Slättåkra, och 28 juni 1889 bildades Skandinaviska Jute- Spinneri & Väfveri AB. Nu tar ett rekordsnabbt bygge sin början!

Nio månader senare startas maskinerna av 600 anställda. Det är en nybyggarrusch av sällan skådat slag. När vi lätt åker fem mil till jobbet varje dag, glömmer man att dåtidens arbetare bodde på gångavstånd från sin fabrik. Till den nyfödda orten flyttade inte bara 600 anställda, utan familjer, affärer, samhällelig service, samfund och allt som krävs för att livet skall fungera.

Nå, det var bara ett problem. Det sena 1800-talets Sverige är inte bara ett fattigt u-land med avsaknad av allmän rösträtt, utan är dessutom drabbat av den största migrationen någonsin. Från Halland gav sig en katastrofalt hög del av arbetsför befolkning bort och teknisk kompetens fanns inte alls. Vad göra? Experter fick rekryteras från Böhmen, Mähren, Polen och Tyskland. I folkmun satte detta sina spår, som vanligt. ”Lilla Böhmen” har orten dragits med som öknamn fram till våra dagar. Att maximalt 15 procent av arbetarna hade ”icke svensk-klingande namn” brydde man sig inte om.

Arbetet på Jutan var hårt och totalt omänskligt med vår tids mått. Barn fick tidigt tjänst, och andelen kvinnliga arbetare var markant. Dessa kunde avlönas lägre, och deras smalare fingrar ansågs lämpade för de textila maskinerna. Lönerna var låga, och stundtals delades den ut som kuponger, som bara gällde i affärer arbetsgivaren själv ägde.

Föreställ er ett samhälle där arbetsbrist är ett okänt begrepp, och nästan allt är nytt. Här uppstår musikkapell, sportföreningar och samfund. Här står än idag den katolska kyrkan; ett direkt resultat av de inflyttade européerna. Orkestrar bildas både med stöd av ledningen på Jutan och spontant; polackerna och böhmarna tog med sig instrumentkunnande och ny musik. Arbetarna längtade efter nöjen och förströelse och sådant saknades inte i Oskarström. Blåsorkestrar och danskapell tävlade med de kyrkliga samfunden om publiken när de hade ledig tid.

Vem var förresten Oskar? När konung Oscar II kom åkande till orten, fick han höra, att det var han själv i egen hög person som hyllades, men icke! Den Oskar som gömmer sig i namnet hette Björkman i efternamn. Han lät uppföra en kvarn vid forsen redan 1844 som pryddes med företagsnamnet ”Oscarsström”. Det var dessutom bara den ena lögnen som konungen fick sig till livs vid besöket. Man visade dessutom stolt upp ”Kungagrottan” för honom, där hans kollega Karl XI skulle sökt skydd 1676, och en inskription har huggits in i klippan. Mer troligt är att platsen fick uppmärksamhet för att den låg på lagom promenadavstånd från järnvägsstationen, för den förste kung som besökt klippskrevan var sannolikt Oscar II.

Berättelsen om Oskarström är berättelsen om Sveriges förvandling från fattigt bondland till omfamnande välfärdsstat, och även om arbetarna på Jutan fick slita hårt för liten vinst, är det ändå just sådant som gav möjlighet till landets transformation, via arbetarrörelsens utveckling och ekonomisk utveckling. Musiklivet, föreningslivet, arkitekturen och landskapet har fått revolutionerande spår av just det som hände i Oskarström. Vet man om bakgrunden om platsen, så blir den lilla orten vid Nissan en pärla i berättelsen om vilka vi är idag. Glöm inte att hälsa på hos vår moderna historia när ni reser förbi nästa gång!

 

Text: Johan Dahnberg

Foto: https://digitaltmuseum.se/owners/S-HK/info

Info:

Johan Dahnberg är intendent och museipedagog inom kulturhistoria på Hallands Konstmuseum.

För fler intressanta historiska händelser, besök hallandskonstmuseum.se och halmstadhistoria.se.