On the road again – Den Resande Hallänningen

Hade vi inte tillhört en resande art, så hade vi aldrig kommit så långt från vårt urhem i östra Afrika. Vi vill se efter vad som finns runt nästa bergskrön. På andra sidan vattnet. Kanske är gräset lite grönare där? Men hur har resandet ändrat sig? Hur har man rest i Halland genom åren?

 

De första nordborna var resenärer. Fiskare och jägare som följde den smältande inlandsisen utmed strandkanten och uppe på åsarna. När jaktsäsongen tog slut, reste man ner till kontinenten igen. En rejäl förändring för våra förmödrar och förfäder skedde när man fick för sig att odla jorden för att få mat. Men även om boendet var på en plats, behövde man mer än det jorden gav. Var fanns bästa flintan? Inte i Halland i alla fall. Vi måste handla! Ut och res igen!

 

Vi har inga skriftliga källor från vår äldsta historia, men de arkeologiska fynden talar tydligt. Brons – ni vet, blandningen av koppar och tenn som namngav en period av vår historia? Under bronsåldern i Norden, importerades det materialet. Man kunde gjuta saker av brons, men själva legeringen fick man importera. Spektakulära föremål, som Nackhälleskölden man hittat i Spannarp i Varberg, är helt tillverkad i Centraleuropa. Och fick resa hit med båt och på vägar.

På medeltiden reste kungarna runt i sina riken för att, bokstavligen, äta upp skatten. Arméer kunde inte ta sig fram var som helst. Bönderna skulle hålla vägar, värdshus och hästar för snabba byten. Man kommunicerade också via signaleldar, så kallade vårdkasar, utmed vissa stråk. Bud om anfall skulle nå kungen snabbare än hästen kunde färdas.

 

Till Halmstad kommer år 1270 en munk vid namn Petrus. Han skall till klostret i Skänninge i Östergötland, men blir fast i Halland under en och en halv månad innan han får resesällskap. Ensam vågade man inte fara. Hans resa tar sedan 15 dagar. En tur som idag tar 3 timmar och 7 minuter, enligt en populär söktjänst på nätet.

 

Sjöfarten är det viktigaste färdmedlet vi haft genom historien. Hamnar har skapat städerna i Halland. När järnvägen slog igenom, tog det tid innan kustbanorna byggdes; båttrafiken dominerade, och järnvägarna drogs först från inland till kust.

 

Järnvägarna var en revolution. De snabba transporterna genom landet gav upphov till behovet av en gemensam tidräkning. För innan dess hade man lokal tid, som styrdes av solen. Nu måste klockan vara densamma i Södertälje som i Tvååker. Men för många invånare i landet var cykeln det mest använda transportmedlet i mitten av 1900-talet. När landet fick en semesterlagstiftning tog man sin tvåhjuling och cyklade till målet, som kunde vara Östra Stranden i Halmstad, eller kanske så långt som till grannlandet Danmark.

 

Jo, bil var länge ett färdmedel som de flesta fick drömma om. Man gick, cyklade, åkte buss och tåg långt fram på 1900-talet. Men på 1960-talet exploderade bilismen, och detta samtidigt som städerna förändrades. De styrande ville radera ut de föråldrade husen och skapa modern kommers. Och modernt, tyckte man, var att få in kunderna med sina bilar till stadens kärna. Infartsleder, broar, parkeringshus och bensinstationer gavs plats inne i centrum. Idag låter kanske en sådan tanke främmande, nu när de halländska städerna domineras av gågator, och stor del av handeln sköts i shoppinggallerior utanför tätorten. Hur länge får dessa köpstäder stå kvar? Det enda vi säkert kan säga är, att sättet vi färdas på, sättet vi handlar, och platsen vi vill ta oss fram till har skiftat rejält genom historien.

 

 

Bildtexter:

1 Cyklande modelejon i Halmstad, okänt årtal.

2 Festligheter vid invigningen av Landeryds Station 1906

3 Gästgiveriet i Sjönevad runt sekelskiftet 1900.

4 För bilismens skull byggdes Slottsbron i Halmstad. Många besökte invigningen 1956

5 Karta över Hallands järnvägsnät från sent 1800-tal, innan kustbanan var färdig

6 Milstolpar visade hur långt resenären färdats. Denna var placerad i Lillebacka norr om Varberg.

 

Text: Johan Dahnberg

 

Inforuta:

Johan Dahnberg är intendent och museipedagog inom kulturhistoria på Hallands Konstmuseum.

 

För fler intressanta historiska händelser, besök hallandskonstmuseum.se och halmstadhistoria.se

 

Foto:digitaltmuseum.se/owners/S-HK/info