Semester är överskattat!

När jag var liten var semester något man
åkte på. Som vuxen är det något man
har. Eller går på. Och framförallt – planerar
själv! typ. Vad är det egentligen vi
har framför oss? Eller i läsande stund kanske är mitt i
för den delen…
Oavsett vad, är semester överskattat. I alla fall så som
det målas upp om du googlar på ”semes-ter” och väljer
”bilder”. Blåa himlar, strålande solar och sommarlata
solstolshäng med lyckliga barn och nyförälskade
människor. Och det rimmar sällan med verkligheten.
Är det något vi kan vara säkra på är det att alla tänker
olika saker när ordet ”semester” dyker upp. Beroende
på vem du är. Och vilket språk du talar. Semester kan
ju faktiskt betyda ”termin”. Any-way. Nu håller vi oss
till svenska. Trots det blir det problematiskt. Vi har alla
olika associationer. För en pensionär kanske semester
mest är elände då hela stan intas av hur mycket folk
som helst. För en student innebär semester sommarjobb.
Och för en småbarnsförälder är semester allt
annat än just semester. Vad ÄR semester?
”Arbetstagares årliga, av arbetsgivaren betalda
ledighet för rekreation” om du frågar NE. Så om man
går i skolan eller är pensionär och inte har någon
arbetsgivare har man inte semester? Då är det väl något
man åker på antar jag. Men om man nu HAR ”semester”.
För ”rekreation”. Vila. Vila från VAD? Semester
associerar jag oftare till hysteri. ”Vad ska vi göra på
semestern???” För att inte tala om förväntningarna
som byggs upp när det väl är bokat.
Enligt mig är semester något som ser mysigare ut
på bild än vad det är i verkligheten. Pick-nickar, husvagnssemestrar,
solnedgångskubb på stranden… Jättemysigt
på foto. Mindre mysigt i verk-ligheten. Mat
spills på picknickfilten, som barn med barfotaskitiga
fötter springer i. Mat och dryck drar till sig getingar,
husvagnen håller +30 grader eller +8. Inget däremel-
lan. Solnedgångar vid stranden innebär mest bara sand
överallt. Och utspilld öl.
Hittade en gammal låt med just titeln ”Semester”
av Bo Kaspers orkester innehållande strofen: ”Vi har
stängt fabriken, åkt så långt som det kan gå. (—) Vi
har ett eget hus på landet, dit ingen te-lefon kan nå”
Semester är att lämna allt vi har och stänga av telefonen.
Nu mer än någonsin borde väl detta an-ammas!
När denna låt gavs ut 1998 var inte telefonen i närheten
av så beroendeframkallande som nu! Vad mer behöver
vi ta semester ifrån?
Om vi tänker baklänges – alla tidningar EFTER
semestern innehåller artiklar såsom ”Är du som-maralkoholist”
och ”Så många par skiljer sig efter sommaren”
eller ”Håll sams med släkten hela semestern”.
Och det är ju inga härliga teman direkt. Då vet vi vad
vi INTE vill ha på semestern- alkoholism, skilsmässa
och konflikter med släkten. Men det är lika produktivt
att fundera på allt man INTE vill ha som att svara allt
man INTE heter när någon frågar just vad man heter.
Eller skriva ner allt man INTE ska handla när man går
till affä-ren. Inte det, och inte det. Så vad VILL vi ha
på semestern?
Jag vet vad jag brukar längta efter en grådaskig dag
i april när hela livet kretsar kring logistik, gympapåsar,
hämtningar och lämningar, träningar och läxor.
Säger någon ”semester” då, sätter dregelreflexerna in.
Men jag ser inte de där google-bilderna framför mig!
Jag dreglar över dagar då klockan inte ställs. Då vi tar
dagen som den kommer och känner efter. Det sägs att
hela problemet med semester är förväntningar. Så om
vi backar bandet, sänker dem och låter semestern bara
vara det som Bo Kasper sjöng om 1998 – vi åker så
långt bort vi kan komma, någonstans där Wi-fi saknas.
Då kanske semestern kan bli underskattad istället…

/Matilda Karlsson