Sissela Kyle har många strängar på sin lyra. Privat är hon mamma och numera mormor och yrkesmässigt är hon bland annat regissör, underhållare, radiopratare och skådespelare. I radion hör vi henne regelbundet i P1s populära långkörare Spanarna samt att hon gjort flertalet Sommar- och Vinterprogram, även dem i P1. Som skådespelare förknippas hon ofta med roller som Dagmar Friman i Fröken Frimans krig, panelmedlem i Parlamentet och Cecilia Stensson i Enkelstöten.
Men nu drar hon snart ut på turné med egna uppsättningen Etta på listan, ett projekt som påbörjades så smått i vintras, men som i själva verket varit planerat i lite drygt 10 år. Egentligen kan man säga att planerna på att göra en show påbörjades i samma veva som hon avslutade sin förra, Dina dagar är räknade, som hon turnerade med under 2008.
– Jag hade så roligt förra gången att jag var övertygad om att jag skulle ha lust att göra en ny show någon dag, men jag visste inte då att det skulle ta 12 år, säger Sissela och fortsätter: Jag gjorde förra showen i samband med att jag fyllde 50 år och tankarna på livets ändlighet sysselsatte mig. Det blir lätt så, att man reflekterar över sitt liv när man fyller jämt. När jag fyllde 40 år var jag deppig. Jag frågade mig om jag var på rätt plats i livet, är det här verkligen jag? Nu när jag fyllt 60 år så upplever jag det mer som om alla åldrar finns i mig på en och samma gång. Man kan vara 60 år och känna sig som ett barn, ungdom eller medelålders samtidigt.
Precis som att man kan känna sig olika, olika dagar, kan man också prioritera olika, olika dagar. Därav namnet på nya showen, Etta på listan.
– Namnet kom till under själva manusarbetet. Jag och manusförfattaren Calle Norlén, satt och gjorde en lista på vilka ämnen jag ville ta upp. Det visade sig att det hela tiden var väldigt mycket som hamnade längst upp på listan, säger Sissela.
Föreställningen är redan från början anpassad till att åka ut på turné. Den är avskalad och på scen syns inga andra än just Sissela och hennes musiker Sara Niklasson. Fast om någon annan hade frågat om de hade fått hänga med så hade de troligen fått det. Sisselas akilleshäl är just att hon inte kan säga nej. Eller det kanske snarare är så att hon har en tendens att säga Ja till för mycket och för många.
– Jag har så mycket lust i mig och den lusten kan jag ha svårt att tygla. Där kan jag sakna min mamma ibland, hon var väldigt analytisk och kritisk på ett bra sätt. Hon kunde hjälpa mig dämpa min iver, säger hon och fortsätter: Men jag förstår att jag måste skärpa mig, säga nej ibland även till roliga saker. Fast jag önskar jag hade ett liv till, ett parallellt liv så jag hade haft mer tid att göra lite mer av allt jag känner för.
Vi får ett snarlikt svar när vi frågar Sissela vad hon har kvar att göra i livet, vad har hon på sin Bucket List?
– Att kunna fortsätta göra det jag redan gör, det är vad jag vill. Att få sitta ute och njuta av en kopp kaffe, hämta barnbarnet på förskolan och få följa hennes utveckling. Får jag fortsätta så här är jag nöjd, säger hon.
Sissela kommer till Halmstad med Etta på listan i slutet på februari, och det är inte första gången hon besöker staden. Nej, hennes pappa föddes här och växte upp i stationshuset eftersom hans far i sin tur arbetade som stins.
– Vi semestrade i Halmstad och Halland ibland när jag var barn. Min farmor och farfar hade sommarhus på Östra stranden och jag minns härliga bad på evighetslång sandstrand. Jag gillar det verkligen och känner mig hemma i det Halländska landskapet, säger hon. Min äldsta bästa kompis driver Fridag, en krog i Kärradal, och dit åker jag och upplever barndomens underbara sandstrandsbad.
Om det blir en nostalgisk rundtur i staden under hennes besök återstår att se, men oavsett vilket så ser Sissela fram emot både Halmstad och turnén i stort.
– Det ska bli jättekul. Jag älskar att åka ut i Sverige och träffa publiken. Jag står gärna i entrén och skakar hand med besökarna. Det är alltid kul att träffa glada människor. Om någon av dem fått sig en tankeställare efteråt så är det en bonus, men allra viktigast är att de har roligt. Det tänker jag ha, avslutar Sissela.
Text: Amanda Hajney
Foto: Markus Gårder