Vägen till frihet

104

Halmstadtjejen Noor Majid har många strängar på sin lyra. Utöver att driva sin egen skönhetssalong så är hon utbildad livscoach, utbildar andra frisörer samt utvecklar produkter inom sin bransch. Hon brinner även för att hjälpa andra människor, särskilt nyanlända kvinnor. Dessutom har hon precis skrivit färdigt sin första roman som hon nu jobbar på att få utgiven. 

Vägen till frihet, som boken heter, utspelar sig i 80-talets Irak under Saddam Husseins diktatur och är till största del baserad på sanna händelser. Arbetet med boken skedde under en period i Noors liv då hon var deprimerad och hade svårt att finna lyckan. Hon hade fått en del törnar både i yrkeslivet och privat och har de senaste åren levt ensam med sina två barn. 

Det var under ett besök hos sin farbrors familj i stadsdelen Rosengård i Malmö som tanken på att skriva en bok föddes. En av Noors kusiner har autism och den andra har en allvarlig hjärnskada orsakad av ett hjärtstillestånd vid endast 16 års ålder. Noor frågar sin farbrors fru hur hon trots deras tuffa livssituation och bägge barnens begränsade liv alltid kan vara så glad. Farbrorns fru svarade att har du varit med om det som jag har, då uppskattar du allt litet i vardagen. Om det så är att äta bröd med smör, dag ut och dag in så är jag nöjd så länge jag har tak över huvudet, fortsatte hon. Det hon sedan väljer att berätta för Noor har hon aldrig tidigare berättat för någon. På något vis hade hon lyckats förtränga den tid då hon, hennes syster, pappa och två bröder blev fängslade av Saddams trupper och satta i fängelse orättvist anklagade för att spionera åt Iran. Fram träder en mycket gripande berättelse om tiden i fängelset, den inhumana behandlingen och övergreppen de utsattes för. Men hon berättar även om hoppet som aldrig lämnar henne. 

Där och då bestämde sig Noor för att skriva en bok om sin släktings berättelse. 

—Vi är så bortskämda i Sverige och har det så bra. Trots det lider allt fler av depression. Vi kan helt enkelt inte se det vackra i vardagen, resonerar Noor. 

Redan under flyktingvågen 2015 funderade hon på att på något vis förmedla flyende människors historia och levnadsöde. 

— Folk flyr inte om det inte finns en anledning. Folk sätter inte sig själva och sina barn på en båt över medelhavet bara för att kunna leva på bidrag någon annanstans, säger Noor. 

Hon vet vad hon talar om. Hennes egna föräldrar valde i mitten på 80-talet att tillsammans med den då 1-åriga Noor fly från kriget mellan Iran och Irak och ta sig till ett bättre liv i Sverige. Hennes pappa har berättat hur de blev ifrågasatta av vakterna vid en gränskontroll och att han då tvingades att nypa sin dotter för att skapa förvirring och undslippa frågor. De låtsades att den gråtande lilla flickan var sjuk och blev därmed släppta genom kontrollen. 

Noor är uppvuxen i Eldsberga där familjen Majid under den här tiden var de enda i byn med utländsk härkomst. De trivdes bra och kände sig väldigt väl omhändertagna. Familjen bjöd in grannarna på arabisk mat och fick flera vänner. Noor berättar att hon aldrig upplevt rasism förrän i vuxen ålder. Barnen på förskolan i Eldsberga var bara nyfikna och frågade naivt om hon “var en neger” på grund av sitt svarta, lockiga hår. Noor som inte visste vad ordet betydde svarade att det kanske hon var. 

Vägen till frihet är hennes första litterära verk och hon har helt enkelt fått lära sig att skriva på vägen. Hon skrattar lite när hon berättar att första kapitlet skrevs om ca 20 gånger innan hon var nöjd. Arbetet med boken tog ca två och ett halvt år och Noor känner att hon många gånger blev ifrågasatt av både vänner, familj och kunder. 

— Hur ska du som knappt läst en roman kunna skriva en, fick hon höra. Men hon hade bestämt sig. Målet var att skriva färdigt boken, först då skulle hon må bra igen. Det var ett meditativt arbete berättar hon. Det var en tuff bok att skriva, men den blev också hennes räddning och terapi. Hon berättar att hon lagt mycket känslor i boken för att hon mådde så dåligt när hon skrev den. Nu i efterhand har hon såklart även fått mycket ros och uppmuntran. Du ska vara stolt, har hon fått höra. Men Noor poängterar att hon är stolt först när den är utgiven. Först då är hon i mål.