Det var på Vallås i Halmstad som han spenderade sina barndomsår och upptäckte sporten och intresset som skulle ta honom jorden runt. Jörgen Persson kunde knappast ana, att när han som sjuåring blev upptäckt av ett par talangscouter på fritidsgården Kojan, skulle spela pingis på elitnivå i närmare 30 år och ta 11 VM-medaljer.
– Fast jag visste hela tiden att det var pingis jag skulle syssla med, det bestämde jag redan som sjuåring, när jag fick mitt första pingisracket i födelsedagspresent, berättar Jörgen och fortsätter:
Då hade jag förebilder som Kjell ”Hammaren” Johansson och Hans Alsér, men självklart
även Stellan Bengtsson från Falkenberg, som blev världsmästare när jag var fem år.
Det började med att Jörgen hade siktet inställt på en EM-medalj, men den drömmen utvecklades snart till VM.
– Jag kämpade också för en OS-medalj men föll på målsnöret och slutade 4a som bäst i mina försök, säger han.
I VM gick det bättre. 1989 stod han på ena sidan av bordet i en singelfinal, med kollegan (fast i detta fallet konkurrenten) Jan-Ove Waldner på den andra.
– Det är inte samma sak och inte lika kul att ställas
mot en gammal vän i en sådan stor final, som det hade varit om jag tävlade mot någon mer neutral. Att JO dessutom vann gjorde mig knäckt, för jag trodde aldrig att jag skulle få
chansen igen. Det är inte lätt att ta sig till final i ett världsmästerskap, berättar Jörgen.
Men två år senare var det dags igen. 1991 stod Jörgen återigen på ena sidan bordet i en singelfinal i VM och vem stod på motståndarsidan? Jo, JO Waldner!
– Man tror ju knappt det är sant, ännu en final med JO som motståndare. Det gick ju bara inte att förlora en gång till. Så det gjorde jag inte, säger Jörgen med ett leende.
2012 lade Jörgen racketen på hyllan, men han släpper inte pingisen helt.
– Nej, jag gör några inhopp här och var. Jag var exempelvis precis nere i Malmö och medverkade på ett företagsevent där jag spelade mot Peter Rosenmeier, en dansk spelare som tog OS-guld 2008 i Paralympics. Och i somras spelade jag i Veteran-VM i Las Vegas och tog dubbla guld. Sådana saker är alltid kul. Sedan var jag vikarierande
förbundskapten för herrlandslaget under World Tour Hungarian tidigare i år, och det kan
hända att det blir mer av den varan framöver, vi är under förhandlingar just nu. Vid sidan av pingisen har Jörgen även gett sig inpå en helt annan marknad, nämligen produktion
av mjölkpulver, som han exporterar till Kina.
– Det var under mina år boendes i Kina, mellan 2012 och 2014, som jag upptäckte att behovet finns. Går du in i en matbutik där märker du snabbt att många av deras mejeriprodukter är importerade. De kommer från USA, Nya Zealand och Australien, men jag hittade ingenting från Sverige, och såg att det fanns ett utrymme
för det. Jag gör detta ihop med min partner Bengt Darhult, och det är en ny spännande
marknad och utmaning för oss. All kontakt jag haft med den här industrin förut, är från mina besök som barn på min mormor Elsas och morfar Gunnars lilla gård i Olofsbo, de hade några kor och några andra djur berättar Jörgen. Förra året släpptes det en bok om Jörgen och hans liv som heter ”Den snälla världsmästaren”, och är skriven av Jens Fellke och Helena Egerlid. Boken, som förvisso är en biografi, kommer i ett lite annorlunda format, en så kallad ”coffee table book” med många bilder. Jörgen har gått igenom
manus innan tryck och godkänt allt innehåll, men han har inte skrivit något själv.
– Då hade den inte blivit längre än en halv A4-sida, säger Jörgen med ett skratt. Det känns tryggt att den snälla världsmästaren även är ödmjuk, och vet om sina egna begränsningar,
så får alla hålla sig till det de är bäst på helt enkelt. Det brukar bli bäst så.
Namn: Jörgen Persson
Ålder: 52
Bor: Söndrum, Halmstad
Dold talang: Kan somna på två sekunder.
Kul händelse: Spelade golf ihop med
Bill Clinton i Peking en gång.
