Bröderna Alex och Jacob Bennheden från Falkenberg har tillsammans skrivit boken: ”Stregen, Klobban & Körva-Laila och andra Falkenbergska smeknamn”. Den handlar om Falkenbergsinvånarnas ologiska smeknamn, eller binamn som det också kallas fast i en mer vetenskaplig ton. Läsaren kommer här att få möta berättelsen och människan bakom smeknamnet, där smeknamnet i många fall är till synes helt ologiskt.
Bröderna Alex och Jacob Bennheden har intervjuat 65 Falkenbergare som till synes bär ologiska smeknamn. Det ledde till en bok på 130 sidor och bröderna har hållit på i lite mer än ett år med den från det att de började intervjua. Corona-pandemin gjorde även att många intervjuer fick göras på telefon. Detta eftersom majoriteten av personerna med smeknamnen befinner sig i en riskgrupp. Bröderna har velat ta reda på historien bakom smeknamnet och sedan dela med sig av den.
Vuxit upp med smeknamnet
–Vi har vuxit upp med att höra alla dessa smeknamn och i många fall vet få personer vad människan heter egentligen. Säger man det riktiga namnet, Håkan Nilsson exempelvis, vet nästan ingen vem det är. Men om vi istället skulle säga “Stregen”, så vet alla vem det är man pratar om, säger Alex Bennheden.
–Ja, så en kväll diskuterade vi det här länge och ville ha en förståelse för varför det är så här egentligen, fortsätter Jacob Bennheden.
–Vi ville ta reda på berättelsen bakom smeknamnet. Då kom vi på idén med att skriva den här boken, säger Alex.
Bröderna hade mer och mer intensiva diskussioner om varför dessa smeknamn fanns på invånarna i Falkenberg. Det var då som de bestämde sig för att intervjua invånarna i Falkenberg om deras smeknamn. Bland de personer Alex och Jacob har intervjuat tillhör många den äldre generationen.
– Men vi har försökt att få med hela spannet, så den äldsta vi har med är född på 30-talet och den yngsta vi har med är född -94, säger Alex. De allra flesta som blivit tillfrågade ville bli intervjuade och vara med i Alex och Jacobs bok.
Smeknamnet på dialekt
– Alla är inte bekväma med sitt smeknamn, men de flesta är ändå stolta över det och kan svara i telefonen med smeknamnet oftare än sitt riktiga namn, säger Alex. Det är också ofta viktigt med dialekten när det kommer till smeknamnet. Namnet “Stregen” uttalas på dialekt och i det här fallet på “morepkanska”, en dialekt som man pratar i Morup. “Stregen” betyder strecket och närmare stan hade man nog sagt linjen om det vita strecket som omger en fotbollsplan. Det var på dessa streck Håkans pappa, Harry Nilsson, ofta gick med flaggan i Morup. Därifrån kommer alltså Håkan Nilssons smeknamn Stregen.
– Det är ju verkligen extremt lokalt, säger Alex.
När bröderna gick ut offentligt med att de skulle ge ut en bok fick de allt från handskrivna brev i brevlådan till mejl och samtal. De fick förslag på olika namn och det blev mycket prat om det. Namn är ett ämne som väcker samtal och de har skrivit ner cirka 300 olika namn. Smeknamnen bärs överlag av män och den största utmaningen för bröderna har varit att hitta kvinnor för bland dem bildas det oftare öknamn.
– Många av smeknamnen har även uppkommit i sportsammanhang och det var också vanligare bland männen förr, säger Alex.
Kopplat till händelse
När Alex och Jacob började luska för att få reda på anledningen bakom namnen så kändes de först ologiska men när de väl fått reda på anledningen till att det blev just det smeknamnet fanns där ändå en logisk förklaring, men ofta en långsökt sådan. Det var för det mesta vedertagna sanningar och olika företeelser som hade hänt en gång, eller några gånger, och efteråt så var personen fast med sitt smeknamn. Namnen var alltså sällan baserade på personlighet utan det var en händelse kopplat till smeknamnet.
– Det är exempelvis ett smeknamn, Kurre, som är baserat på hennes personlighet. Kurre kallades först för Ekorren men det kortades sedan ner till Kurre. Hon fick det smeknamnet för att hon pratade så fort. Men annars är det oftast en liten händelse som ligger bakom och i vissa fall har det gått ryktesvägen och man vet inte säkert om det är sant, säger Alex.
– Bengt Sjöman, till exempel. En logisk förklaring hade ju varit att han var sjöman en gång i tiden och därför fått det smeknamnet. Men nej, han kallas Bengt Sjöman för att hans bror, Ingvar Sjöman, kanske kan ha sparkat en sjöman i röven nån gång på 40-talet, skrattar Alex. Ett annat exempel är Kenneth-Busen, en brottare som vunnit SM-guld och det gick ett rykte om att han var en bråkmakare. Han vred av backspeglar på raggarbilar för att raggarna skulle komma ut och vilja slåss. Men han kallades inte för “busen” av den anledningen… Det får bli en liten cliffhanger för vi kan ju inte berätta allt nu, fortsätter han.
Lokala profiler
Alltså är det ytterst små och banala händelser som gör att en person sedan kallas för det resten av livet. Det är även få som vet vem det är om man säger det namn som personen egentligen heter, till exempel då Stregen och Körva-Laila.
– Det är inte många som vet vem Laila Johansson är, men alla vet vem ”Körva-Laila” är och det är samma person, berättar Alex vidare.
– När vi har åkt runt och intervjuat så har vi haft med oss vår fotograf Magnus Karlsson. Han är otroligt duktig på att ta de där ögonblicksbilderna när folk verkligen är sig själva. Det är svart-vita bilder och porträtten till berättelsen om smeknamnen är mycket viktiga, säger Jacob.
– Det har varit en ynnest att få göra detta. Det är även roligt att göra det i en liten stad. Det känns tydligare då, säger Alex.
– Det har varit mycket roligt att få intervjua riktiga profiler med, säger Jacob.
Alex och Jacob berättar att de inte har något större intresse för namn egentligen, men för människan bakom namnet. Alex och Jacob Bennheden är före detta krögare och de sålde sin restaurang 2014, men det är i den lokalen, som nu är tom, som deras bok “Stregen, Klobban & Körva-Laila och andra Falkenbergska smeknamn”, kommer att släppas den 10 oktober.
– Folk underskattar ofta sig själva, oavsett vem man pratar med, men alla människor är intressanta. Alla har något att berätta, säger Alex och Jacob instämmer.
Text: Mathilda Gustavsson
Läs också: https://vame.se/rerestaurant-sa-mycket-mer-an-bara-en-matupplevelse/
