Vart är konsten på väg? Så länge det har funnits människor har vi utryckt oss för att berätta historier, föra vidare vår kunskap eller utforskat oss själva. Tidiga grottmålningar, runskrifter och antika statyer till Rembrandts stora oljemålningar, Picassos kubism eller Lars Lerins akvareller. Dessa verk har till lika stor del varit en del av vår samtidigt som påverkat den och styrt samtidigt framåt, bakåt eller bara fört den vidare. Konsten reflekterar och definierar oss som människor och som kultur.
Med tiden som vår kultur utvecklas, utvecklas tekniken med den och konsten blir en reflektion av detta. Från enkla stenverktyg till lera och kanvas till dagens teknik med avancerade datorprogram, videosimuleringar och ett digitalt museum i fickan. Konsten finns alltid med oss.
Under senare decennium har tekniken utvecklats med enorm hastighet och det som är nytt i dag är redan omodern och utdaterad i morgon. Elektricitet, Internet och global kommunikation tar konsten vidare snabbare än någonsin.
Sedan några decennier har vi lärt oss tygla den tredimensionella världen i vår konst och skapat något som vi kallar för virtuell reality (VR). Att inte bara se en bild utan även få med djupet. Att kunna se djupet och kunna föra sig själv runt i konsten är en helt ny värld för konstentusiaster. För konstnärerna blir det en helt ny utmaning, att få möjligheten att kunna bygga ett helt nytt universum utan att tvingas följa de naturliga spelreglerna som begränsar oss utanför konstverket.
Teresa Wennberg var en av pionjärerna inom videokonst i slutet på 70-talet och har sedan dess arbetat tillsammans med KTH med att skapa, producera och utveckla VR-konst. Hon har bland annat skapat verket ”the soft factory” som utifrån ser ut som en kub klädd i duk men på insidan är en port in i människokroppen. Där olika portaler leder en in i olika kammare som speglar kroppens insida. Som besökare är man fri att fritt röra sig mellan lungorna, hjärnan eller blodomloppet. Ett verk som hade varit helt omöjligt att skapa utan den tredje dimensionen och troligen väldigt svårt att förstå utan att uppleva det själv. Men 3D-konst och VR är mer än bara abstrakt konst, många TV-spel utnyttjar tekniken och låter spelaren själv ta plats på skärmen, i spelet. Kanske på en avlägsen planet eller i en racingbil.
Men i en värld som samtidigt flyttar mer och mer av sitt fokus till skärmar och konstant har oss uppkopplade med omvärlden pågår en motreaktion. Fler och fler människor vill gå tillbaka till en mer konkret värld med fler mänskliga interaktioner och mindre digitalisering. Debatter om begränsad skärmtid och om bland annat sociala mediers effekt på vårt välmående pågår för fullt och eftersom konsten speglar samtididen så har även konsten reagerat. Traditionell konst, så som analog fotokonst har fått ett uppsving och i detta nu arbetar Teresa Wennberg t.ex. på att färdigställa kyrkfönster gjorda helt för hand för en kyrka i Frankrike, i ett sätt att komma ifrån skärmen.
Oavsett vart konsten är på väg så är VR-konsten här för att stanna säger Teresa Wennberg.
Stora teknikföretag så som Apple, Facebook och Samsung har investerat mångmiljardbelopp i tekniken som därmed bara kommer växa och ta form i flera olika delar av vår vardag.
Konst kommer alltid finnas, konstnärer kommer alltid att vilja uttrycka sig och använda sin påhittighet för att ta konsten vidare. Oavsett om det är olja på en duk eller i ett digitalt universum.
Text: Björn Larsson
