Emma Knyckare

Emma föddes i Varberg men flyttade till och växte upp i Rolfstorp, som ligger i Varbergs kommun, och är enligt Emma mest en genomfartsled
för de som ska ta sig till Ullared. Enligt upp­gifter från 2017 uppgår invånarantalet i Rolfs­torp till 533 personer. Två av dessa är Emmas mamma och pappa, som fortfarande bor kvar i samma hus som Emma växte upp i, och som hon besöker så ofta hon kan. Även om Emma de senaste 10 åren har varit något av en offent­lig person, så är hon hemma i Rolfstorp bara ”samma gamla Emma” som tillsammans med de andra barnen sprang mellan husen och lekte ”Röda Vita Rosen”. 
-Ja, i Rolfstorp är jag faktiskt bara den fjärde mest kända personen, säger Emma och syftar på att hon hamnar efter före detta Kommu­nikationsministern Ines ”Internet är bara en fluga” Uusmann, Cirkus Maximums direktör Bengt Källquist samt Bockstensmannen.
När Emma var yngre drömde hon om att bli ba.rnprogramleda.re. Idag anser hon istället att leda barnprogram skulle kunna klassifice­ras som hennes värsta mardröm, men hon har alltid tyckt om att roa människor och den ständiga längtan efter att ha kul tog henne till Malmö och ledde in henne på komikerbanan. Efter några år i Malmö som programledare i bland annat Tankesmedjan på P3 drog hon istället flyttlasset till Göteborg där hennes kärlek Petter bor. Idag har paret en dotter ihop, Maggan 3 år. Det är livet med dottern som givit inspiration till hennes bok ”Hit med flaskan!” som släpptes i mars tidigare i år och som i sin tur inspirerat till en planerad show ”Arets mama” som Emma ska turnera med i höst ihop med vännerna Matilda Sjöström och Joakim Frit:z.ner. – Boken tar upp sådant som jag önskar att någon hade talat om för mig när jag var nybliven mamma. Den är ärlig och person­lig. Showen kommer vara lite mer allmän om föräldraskapet och livet kring det, säger hon.
Fast före höstens showande hägrar en av Emmas kanske största u tmaninga.r hittills, Sta­tement Festival, festivalen som för ett drygt år sedan inte existerade, ens i Emmas huvud. Att bli ”festivalgeneral” som hon valt att titulera sig själv, var inget hon planerade. I den bästa av världar, hade hon inte ens behövt tänka tanken, men dessvärre lever vi inte i en sådan värld (än). Det var första dagen på semestern, och Emma hade firat med ett glas vin eller två när hon läste nyheten om att ännu ett över­grepp, en våldtäkt, hade skett på en festival i Mellansverige. Som de flesta andra som tar del av sådana nyheter, blev hon förbannad och skickade iväg vad hon kallar ”ett fylle-tweet”, alltså ett meddelande på Twitter som löd: Vad tror ni om att vi styr ihop en asfet festival dit bara icke män är välkomna som vi kör tills ALLA män lärt sig hur en beter sig? Gensvaret lät inte vänta på sig. Innan hon visste ordet av hade hon en hel stab med frivilliga som ville vara med och hjälpa till att göra den mansfria festivalen till verklighet. 
– Jag hade länge velat göra något ”viktigt”. Något som är större än mig själv och som erbjuder ett annat sorts sammanhang. Detta kom lägligt på så sätt, men visst har det inne­burit ett jäkla arbete. Jag tänkte att det var väl bara att hyra några bajamajor och boka Beyonce typ, men det är självklart så mycket mer än så. Att dra ihop en festival har visat sig vara ett megajobb som kräver struktur och framförallt tid, förklarar Emma.
I sommar, närmare bestämt 31 augusti-I september blir festivalen verklighet då den anordnas på Bananpiren i Göteborg. Initiati­vet har fått blandade reaktioner men de allra flesta har va.rit positiva, även män, trots deras ex.kludering. 
T- För att kunna finansiera Statement Festival startade jag en Kickstarter-kampanj där åtmin­stone hälften av alla som stöttade ekonomiskt var män, men samtidigt finns det såklart de som känner sig kränkta. De kan liksom inte förstå att de, som ju är vana vid att ta plats och få plats på i princip alla andra arenor, nu helt plötsligt inte är välkomna, berättar Emma och fortsätter: Folk hakar upp sig på konstiga saker också. De undrar om ALLA som jobbar med festivalen verkligen är tjejer? Om inga killar är välkomna, vem drar då alla sladdar? Det visar ju bara hur inskränkta vissa är. Vi drar våra egna sladdar utan problem, och klarar oss fint utan hjälp från män. Statement Festival har också fått en del draghjälp av #metoo-debatten som drog igång ett knappt halvår efter att Emmas tweet skick­ades, men för de som ännu inte är övertygade, hur skulle hon formulera sig för att förklara varför Statement Festival är viktig? – De som är negativa till festivalen skyller på invandrare och/eller alkohol. De menar att det skulle räcka med att ta bort någon av de faktorerna för att skapa en fridfull festival. Jag menar att vi måste se på våldtäktsstatistiken. 97% av alla våldtäkter begås av män. Det bety­der inte att alla män är våldtäktsmän, men det betyder att i princip alla våldtäkter begås av män. Vad händer om vi tar bort den delen ur ekvationen som stör, och skapar en frizon för kvinnor, icke-binära och transpersoner som vill kunna gå på en festival och samtidigt känna sig trygga? Det är det vi ska ta reda på, och det kommer bli SA bra!

Läs mer om Statement Festival på www.statement.se