Framtidslandet

101

Anders Nilsson och Harrie Rademaekers var gamla scout-kompisar, men hade inte setts på över 30 år när de bestämde sig för att slå sina kloka huvuden ihop och göra något tillsammans, något som verkligen kunde göra skillnad. De hade båda ett förflutet inom reklam- och mediebranschen, men en annan gemensam nämnare var att de båda jobbat med livsmedel på ett eller annat sätt. Anders hade varit ICA-handlare och Harrie hade under en tid arbetat som kock. De var båda överens om att just livsmedelsbranschen är ett område som verkligen behöver utvecklas, att det inte är hållbart att frakta matvaror runt halva jordklotet. Till och med lokalt odlade råvaror kräver en hel del resurser i form av yta, bevattning och inte minst beroendet av solsken och årstid. Tänk om man kunde komprimera allt till ett minimum av resurser men ett maximum av skörd?


Anders och Harrie började se sig om efter alternativ och fann Freight Farms, ett företag i Boston, USA, som startades för 10 år sedan efter en lyckad Kickstarter-kampanj av Jon Friedman och Brad McNamara, som hade haft samma tankegångar. Kort därefter ägde Anders och Harrie, via sitt bolag FutuFarm AB, de nordiska rättigheterna till Freight Farms odlingscontainer Leafy Green Machine. När vi kliver in i den 30 kvm stora containern är det natt för plantorna som odlas där. Temperaturen ligger på behagliga 17 grader och ur högtalarna spelas det klassisk musik.
– Det är bra för växter att få lyssna på klassisk musik, så självklart ger vi dem det, säger Harrie med ett skratt.

Vi befinner oss i en av fyra odlings-containers som finns i Norden just nu. I Halmstad står två, varav den andra är inköpt och drivs av ICA Maxi Högskolan. Sedan finns en container i Stockholm och en i Oslo. På 30 kvm har man, vid full produktion, 7500 plantor i olika stadier på gång samtidigt. Det man på årsbasis skördar i containern behövs det ca 8000 kvm odlingsbar mark på friland.
– Vi är inte beroende av solljus eller klimat eftersom en sådan här container klarar allt från -25 till +50 grader celsius i utetemperatur, förklarar Anders och fortsätter: Dessutom förbrukar odlingen 90 % mindre vatten, jämfört med bevattning utomhus, eftersom allt vatten här inne recirkulerar och därmed återanvänds. Harrie förklarar förloppet samtidigt som han visar en bricka med plats för 200 torvpluggar.

– Vi sår ett frö i varje plugg, och de får sedan stå under lock 3 – 4 dagar. Därefter flyttar vi upp dem en våning där de får vatten tre gånger om dagen via ett ebb- och flod-system som är förprogrammerat. Under drygt tre veckor får de små plantorna ljus på sig 20 timmar varje dygn. Sedan förflyttas plantorna till de vertikala odlingstornen, där de får stanna tills de är färdiga att skördas. Då är det ”dag” för plantorna i 18 timmar varje dygn. Det mesta sköter sig självt och odlaren kan ha koll på allt via en app.
– Även bevattningen sköts av sig själv. Vattnet rinner uppifrån och ner genom odlingstornet och hamnar till slut i en returränna och återanvänds. Vattnets kvalitet kontrolleras av 3 sensorer som har koll på PH-värde, näring och temperatur, och självdoserar det som behövs, förklarar Anders. Varje odlingscontainer kräver en huvudodlare, någon som har koll på tekniken och sår och skördar, men det finns inga begränsningar på var en odling kan ställas och användas.


– Vi ser en framtid på bland annat hotell, restauranger, skolor, matbutiker men också i ett bostadsområde. En containerodling har kapacitet att försörja ca 50 barnfamiljer med grödor varje vecka, säger Anders och fortsätter: Idag har vi många kockar som kommer hit och handplockar sallader och kryddor. De blir helt lyriska när de får se och smaka på produkterna. Vi hade en kock som kom hit och smakade på vår stevia och hade knåpat ihop en helt ny dessert i huvudet innan han gick härifrån igen. Konceptet att odla olika sorters sallater, örter och annat bladgrönt i en 40-fots container låter nästan för bra för att vara sant, och självklart finns det faktorer som kan förbättras.
– Vi tittar till exempel på hur vi kan minska elförsörjningen. Men samtidigt går den inte att jämföra med vad det kostar miljön och klimatet att fortsätta transportera varor så som man gör i dagsläget, förklarar Harrie. Vad är då planerna inför framtiden?
– Vår vision har från början varit att varje svensk kommun ska ha minst en odlingscontainer i bruk. När vi nått det målet sätter vi nya, avslutar Anders.

Text: Amanda Hajney Foto: Viktor Dunér