Vissa blir kanske lite besvikna när de träffar Ola Salo. De förväntar sig något mer. De tror att de ska mötas av den excentriske och färgstarke mannen de sett på scen eller TV, som om han vaknar varje morgon iklädd en leopardmönstrad jumpsuit och med en fjäderboa över axlarna. Det kan både vara en lättnad och en besvikelse när de inser att han är precis som vilken annan man som helst. Ja, förutom den där lilla detaljen med att Ola Salo är talang personifierad.
Det är nu 19 år sedan som brakhiten ”It Takes a Fool to Remain Sane” släpptes, och som kom att förändra allt för Ola och hans band The Ark. Låten är också ledmotivet i Olas egna krogshow med samma namn. Under hela våren har ”It Takes a Fool to Remain Sane” spelats på Rondo i Göteborg, men nu vankas det miljöombyte. Ola sitter i bilen när Vamé ringer upp. Han är förvisso en 42-årig glamrockartist, men han är också en gift småbarnsfar, och är därför vid tillfället vid vårt samtal, i full färd med att pussla i det som kallas livet. Och det är juast fokuset på livet som är den röda tråden i ”It Takes A Fool To Remain Sane”, där vi får följa med i Olas berättelser om hur det var att växa upp som prästson, hans tidiga fascination för musik och låttexter och hur The Ark slog igenom.
I skrivande stund har Ola precis börjat jobba igen efter ett långt sommarlov. Fast han gjorde ett gig i somras också.
– Mariette bad mig. Hon var den enda som fick mig att avbryta min semester när hon frågade om jag ville gästa på Pridefestivalen. Jag älskar att sjunga med henne, så jag kunde inte säga nej, berättar Ola och syftar på Halmstads egna popdrottning Mariette.
Men nu är alltså förberedelserna inför höstens show igång. Först ut är Malmö, Olas hemstad sedan många år. Men när du läser denna text har Ola redan hunnit med sina sex framträdanden på Malmö Arena och föreställningen har istället flyttat till Stockholm och Hamburger Börs där den pågår ända fram tills i slutet på december. Men hur kommer det sig att han gör en krogshow överhuvudtaget?
– Jag blev kontaktad av eventbolaget 2Entertain för tre år sedan. De har länge jobbat aktivt med att förnya krogshowskonceptet genom att bygga shower kring lite oväntade artister, som till exempel Danny Saucedo. När 2Entertain hörde av sig till mig hade jag precis avslutat min enmansshow ”Hedwig and the Angry Inch” och hade fått blodad tand. Det är en föreställningsform som passar mig bra så det var bara att tacka ja, berättar Ola.
Efter otaliga föreställningar i Göteborg i våras tar Ola med sig en del lärdomar till höstens föreställningar.
– Jag har tidigare trott att när jag går in i ett nytt projekt så måste jag lära mig en massa nya tricks, men nu förstår jag att det inte är nödvändigt. Så länge jag har rösten och scennärvaron, så räcker det. Jag måste inte kunna en massa danssteg också, det räcker med att bara vara jag. Dessutom har jag ett fantastiskt gäng musiker och dansare som backar upp mig på scen. Att kunna leverera energi är det viktigaste med artisteriet, säger han.
Publiken som söker sig till ”It Takes A Fool To Remain Sane” är blandad i både ålder och kön, något som Ola tycker om.
– The Ark hade en blandad publik redan från början. Jag tror det beror på att vi återupplivade en gammal genre, glamrocken, som många lyssnade på i mitten på 1970-talet och som de sedan saknat. På så sätt fick vi många fans som redan från början var 20 år äldre än oss i bandet, samtidigt som många yngre människor upptäckte musikstilen genom oss. Efter att vi deltagit i Melodifestivalen breddades publiken ytterligare. Det är verkligen jättekul att ha en sådan bred publik, menar Ola.
Ola är något av en popkulturell mångsysslare och det med bravur, med musikskapande, musikalroller och TV-projekt i bakfickan. Men nog måste det finnas något han är mindre bra på, eller?
– Ja, jo, det är klart det finns saker jag önskar jag var bättre på, säger Ola med ett skratt och fortsätter: Jag är fruktansvärt dålig på att rappa. Jag kan verkligen inte det. Sedan så finns det instrument jag önskade att jag behärskade bättre. Som trummor till exempel. Om vi sedan pratar om sådant som sker utanför musiken är jag totalt handfallen. Jag är usel på organisation och logistik och dålig på att hålla det snyggt och rent omkring mig, man skulle kunna säga att jag är en misslyckad vuxen. Men jag kämpar med de bitarna. Jag vill inte vara en sån som ursäktar mina brister i vuxenskapet med att jag är en framgångsrik popartist istället, utan jobbar hårt med att bli en bra vuxen också.
Medan Ola jobbar på att bli en bättre vuxen, får vi andra njuta av att han i alla fall är en mästare på scen.
– Showen är det bästa jag gjort. Jag hoppas alla som kan kommer och ser den, för den är ett jäkla spektakel, avslutar Ola glatt.
Text: Amanda Hajney
