Från Vessigebro till Edinburgh, via världen

631

Hon är tjejen som gick från att rata whisky till att jobba med några av de största varumärkena i världen. När Jenny Karlsson från Vessigebro, utanför Falkenberg, satt på sitt sommarjobb på Ge-Kås i mitten på 90-talet så var det nog ingen som trodde att det var whisky hon skulle göra karriär inom, allra minst hennes egen whisky-intresserade pappa. Pappa Stellan hade nämligen försökt introducera henne till sin favoritdryck redan när Jenny var 18, men hon uppskattade inte alls den rökiga varianten han ställde fram åt henne den gången. Äventyrslystnaden tog henne från Ge-Kås ut i världen och hon jobbade många år inom resebranschen. På sina resor lärde hon känna nya vänner, bland annat från Skottland och 1997 bestämde hon sig för att följa med dem till whiskyns mecka Edinburgh. Pappa vinkade denna gången av henne med rådet att ”ska du bo i Skottland så får du lära dig dricka whisky eller spela golf.”
När hon på en Skottland runt resa besökte klassiska whiskydestillerier förstod hon hur mycket drycken betyder för Skottland och att det är en stor del av landets kultur.
— Man kunde inte ogilla drycken när man stod där med människorna som tillverkat den, säger Jenny på klingande falkenbergsmål. Hennes riktiga eurekamoment hade hon när hon för första gången provade en 12-årig Highland single malt whisky. Jenny berättar även att smaklökarna förändras när man växer upp.
— Det är som med mycket annat, man ska fortsätta att prova, berättar hon.
Nu ville Jenny jobba med sitt nyfunna intresse. Hon läste ingenjörsutbildningen ”Brewing and Distilling” på Heriot Watt universitet i Edinburgh och jobbade samtidigt i en whiskybutik. Efter examen fick hon jobb på det anrika Springbank destilleriet i Campbeltown på den skotska västkusten. Tack vare sina kunskaper i bland annat franska och svenska jobbade hon sig snabbt upp som försäljningschef och fick chansen att resa jorden runt ännu en gång. Springbank är ett fint litet familjeägt destilleri så hon fick även hjälpa till i produktionen med att skyffla korn och elda i ugnen. Hon fick helt enkelt lära sig att göra whisky på riktigt, med gamla metoder. Efter flera olika jobb där hon reste jorden runt och pratade whisky så blev hon gravid tillsammans med irländska sambon Angus. Deras äldsta son Anton kom till världen 2013. Jenny gick tillbaka och fortsatte flyga jorden runt när han bara var 9 månader gammal. Men denna gången kändes det inte riktigt rätt. — Jag satt på flyget till LA och lipade. Hur mycket jag än älskade whisky och jobbet så förändrades perspektivet när Anton föddes. Men hon fortsatte att resa ett tag till, tills lillebror Erik kom till världen 2015. Då bestämde hon sig för att sluta flänga jorden runt och hon gick aldrig tillbaka från den mammaledigheten. Hon är idag tacksam för åren inom branschen och allt folk hon träffat. Hon valde att starta upp sin egen verksamhet ”Whisky Korren” där hon arrangerar provningar både på svenska och engelska. Från Sverige reser både företag och kompisgäng för att dricka whisky, fiska, spela golf eller exempelvis fira 60-årskalas. Jenny samarbetar bland annat med lokala hotell och en kompis som arrangerar något som kallas för ”Highland games”. Det är ungefär som en femkamp där man kastar allt från stockar, gummistövlar till nationalrätten haggis. Hon frilansar även med att promota nya produkter på mässor och i whiskybutiker, både åt skotska och internationella destillerier. Jenny är dessutom involverad i diplomerande utbildningar på Edinburgh Whisky Academy, där man utbildar allt från barpersonal till turguider och totala noviser till ”brand ambassadors”.
— Det är en viktig utbildning, det är ju inte som att beställa en Coca Cola i baren. Man måste förstå produkten, visa den respekt och förstå att det är mycket blod, svett och tårar som ligger bakom den, poängterar Jenny. Då är frågan, vad säger pappa idag? Är han stolt över sin dotters karriär inom whisky?
—Haha, ja nu är jag förlåten för att jag inte spelar golf, skrattar Jenny.

Faktaruta:

Visste du att?

Maltwhisky är i grunden en väldigt simpel produkt med enbart tre ingredienser – vatten, jäst och korn. Destilleringen går till med samma teknik, men det är olika tider på jäsning, det är olika typer av jäst, det är olika former på pannorna (allt från lökform till bollform) och man lagrar drycken på olika tunnor. Det är det som gör skillnaden i smaken.

För att få kallas whisky måste drycken ha lagrats i minst tre år. Men den får gärna lagras i minst 10 år. Vanligast är allt mellan 7 och 50 år. 

Man får svälja när man provar whisky. Det är doften som är viktigast och man smakar i hela munnen. Man brukar säga att är whiskeyn 10 år gammal så ska man hålla den i munnen i 10 sekunder så att den täcker hela tungan. Sedan får man svälja. Ju äldre whiskey, desto längre eftersmak har den.

Whisky och gin är typ samma sak. Skillnaden ligger i lagringen och att det är enbär i gin. Man använder typ en jättestor tepåse med olika örter i som man destillerar spriten tillsammans med. Det kan vara bland annat enbär, irisrot eller viol.

Whiskyvärlden just nu är lite tudelad. De flesta föredrar en klassisk ren whiskey med eller utan is. Men det börjar bli trend att mixa drinkar på den. Det finns till och med tävlingar i den konsten. Bland annat kan man blanda en ”High ball” som består av whiskey, sodavatten och is. Det går även att blanda whisky med bland annat iste.

Text: Rebecka Larsson

LÄMNA ETT SVAR

Vänligen ange din kommentar!
Vänligen ange ditt namn här